Linnéa:
LINNÉA!
néa, sushi imorgon? :) / stina
my hands are cold
har märkt att linnéa har börjat skriva här, så då äre väl dags för ett inlägg
från min sida dårå. och just nu gillar jag inte min data alls,
den låter värre än tusen elefanter, trots att den är helt ny, så vi ska lämna in den snart.
egentligen så borde jag plugga till mitt prov imorgon, men det
är inge kul, plus att jag håller på att somna så fort jag ser den dära
historiaboken, och så borde jag skriva ett brev på franska,
men det orkar jag inte heller, usch för prov och läxor.
jag saknar när linnéa gick i våran skola, hon och jag hade jämt kul,
men nu gör hon inte det, nu går hon i dumma björkesta :(
men hon kanske ska byta tillbaka, vilket jag verkligen håller tummarna för,
då kommer min klass kanske bli lite bättre iaf.
på mentorn för några dagar sen skulle vi komma på positiva och negativa
saker om våran klass, och jag kunde inte komma på något positivt, men resten av
klassen kom fram till det här:
bra sammarbete
alla är snälla mot varandra
vi har jämt kul ihop
och då börjar man undra, förstår ni verkligen inte att det är falskt,
vi har bra sammarbete, ehm nej? ni kan inte sammarbeta med alla, men jag kan!
alla är snälla mot varandra, ehm NEJ? ni är inte snälla mot andra, ni utesluter vissa!
vi har jämt kul ihop, ehm, ja det var ju kul? hur ofta skrattar alla i klassen åt samma saker!
ingen av grejerna stämmer, och det negativa var:
vi skulle kunna sammarbeta bättre.
lite pratiga
lyssnar inte när lärarna pratar och säger till
räcker inte upp handen
vi skulle kunna sammarbeta bättre... kan man sammarbeta sämre än oss?
lite pratiga.. mer pratiga går nog inte att bli?
lyssnar inte när lärarna pratar och säger till.. nej vissa förstår ju inte vad en tillsägelse är?
räcker inte upp handen.. nej, ni verkar ju inte veta vad det är?
sen kom jag fram till:
alla är inte accepterade
och det är absolut den meningen som stämmer på våran klass,
alla är inte accepterade utav alla, och det är skitdåligt,
man ska kunna vara med alla, vad spelar det för roll om det inte är världens snyggaste,
det är skola, det är inte hela livet. så svårt är det faktiskt inte,
så börja inse, att man kanske inte kan fixa det helt,
men lite bättre skulle vi kunna bli, bara ni börjar försöka!
grejen är den att jag har aldrig någonsin gillat dom klasser jag gått i,
i sexan längtade jag tills vi skulle byta, och då gjorde vi det, men den här klassen
är inte alls så mycket bättre. så nu får jag längta tills gymnasiet och hoppas på en mycket
bättre klass än dom jag tidigare gått i
lång inlägg, jo tack. nog mitt längsta,
puss / Stina Björklund
Hate you
känner jag att här kan jag skriva precis vad jag vill.
Nu ska jag egentligen vara i skolan, men jag orkade verkligen inte!
Snart är det skollagsmatch i skolan.
Så jag tänkte att jag iallafall kan gå dit.
Min dag började alldeles för fucked up för att kunna bli bra,
allt började med att jag försov mig,
sen hittade jag inte mina byxor, ni ska veta att när jag inte hittar något jag vill ha blir jag galen. Jag kan bli så arg att jag börjar skrika på allt och alla och slänga omkring saker. Vem vill vara så? Jag hatar mig själv ibland att jag är sån som person, som brusar upp för absolut ingenting, men det går inte att göra något åt de. Jag bara är så, jag säger att jag vill ändras, men det går verkligen inte! Man kan inet ändra hur man är, det har jag kommit fram till, man kommer alltid att vara samma person. Att tro att en människa ska kunna ändra sin personlighet eller sitt sätt att vara, kan lika gärna tro att att vi är odödliga, eller att vi kommer bo på pluto om fem år.
Jaja, tillbaka till min dag. När jag väl hittade mina byxor, som ungefär tog 45 minuter(och jag ville verkligen ha dom. Jag hade bestämt mig, då skulle det vara så också!) hittade jag inte tröjan jag ville ha. Hur sur blir man inte då? När jag har sån otur går all min ilska ut över min stackars mamma. Då börjar vi skrika på varandra och slutar med att vi skiljs som ovänner, och hur bra känns det? Jag vill inte vara osams med min egna mamma, hon är ju trotsallt den bästa i världen!
Det v ar då jag bestämde mig för att inte gå till skolan, först tänkte jag åka hem till pappa eftersom han är hemma den här veckan, men jag har ju inget busskort längre. Så det kändes bara så onödigt.
Nu har jag engelska glosor egentligen. Huvudsaken är att jag kan dom, då får jag redovisa dom imorgon eller något.
Och matchen har börjat, men orkar jag gå? Nej.
Jag blir så otroligt trött på människor som tror dom är något, eller tror att dom äger någon? Människan äger sig själv. Även fast föräldrarna har ansvaret och att uppfostra sina barn, är det ingen annan än sig själv, man egentligen bryr sig om. Helt ärligt, jag skuylle inte dö för någon. Hur egoistiskt det än låter, jag skulle inte offra mitt liv för någon! Jo, det beror på vad det gäller men vore det något jag visste att det kanske är 80%chans att jag dör, hade jag inte offrat mig själv. Jag tror ingen skulle göra det! Man kanske säger så, men när det väl gäller, offrar man sig själv då? Det är som att ta sitt liv, för att någon annan dör. Det blir ju en enda stor cirkel, för att någon dör, dör resten av jordens befolkning? Det fungerar inte så. Man ska inte säga för mycket än vad man egentligen menar! Och jag blir så trött på människor som säger tillexempel "Älskar dig mest!" Vadå älskar dig mest? Varför säger man så? Så är det väl inte? "Dig älskar jag mest, och dig älskar jag mist" Det låter helt weird. Alla människor tycker om olika människor olika mycket, så är det! Man kan inte vara vän med alla, för alla människor funkar inte med varandra! Människor är inte så!
Det är skönt att skriva om sina egna tankar och funderingar, även fast jag inte skrev mycke om mina innersta saker, skrev jag av mig lite, och det är skönt. Jag älskar att skriva vad jag tänker och tycker! Alla behöver inte läsa om dom inte bryr sig! Har man lust läser man, men jag skrev för mig, inte för andra, jag skrev för min egen skull och inte för andras skull.
Nu ska jag nog gå till matchen, en liten stund:)
Ikväll skulle jag vara med Stina, men hon kanske ska till Johan, jag vet inte.
Tjena!
Jaja, iallafall, nu vart det ett tag sen jag var med Stina och Fanny,
eller rättare sagt, fyra dagar sen! Hoppas vi ska va i helgen:- Hihi
Idag i skolan fick vi veta ännu en gång att beslutet tas snart,och att våra föräldrar måste rösta och påverka politikerna eller något haha
Beslutet ifall skolorna ska slås ihop, jag vill inte det. Eller jag vill tillbaka till lillhaga, men isåfall, bara jag! Inte jag och halva klassen haha!
Ikväll så ska jag ligga hemma och dega,
ska kanske fråga ifall Erik vill va med mig.
Men han lär "inte orka" haha då ligger jag hemma!;-) Puss!
1 Stina!! 2 Jag och Fanny hihi
nyår 2008 - 2009
