my hands are cold
har märkt att linnéa har börjat skriva här, så då äre väl dags för ett inlägg
från min sida dårå. och just nu gillar jag inte min data alls,
den låter värre än tusen elefanter, trots att den är helt ny, så vi ska lämna in den snart.
egentligen så borde jag plugga till mitt prov imorgon, men det
är inge kul, plus att jag håller på att somna så fort jag ser den dära
historiaboken, och så borde jag skriva ett brev på franska,
men det orkar jag inte heller, usch för prov och läxor.
jag saknar när linnéa gick i våran skola, hon och jag hade jämt kul,
men nu gör hon inte det, nu går hon i dumma björkesta :(
men hon kanske ska byta tillbaka, vilket jag verkligen håller tummarna för,
då kommer min klass kanske bli lite bättre iaf.
på mentorn för några dagar sen skulle vi komma på positiva och negativa
saker om våran klass, och jag kunde inte komma på något positivt, men resten av
klassen kom fram till det här:
bra sammarbete
alla är snälla mot varandra
vi har jämt kul ihop
och då börjar man undra, förstår ni verkligen inte att det är falskt,
vi har bra sammarbete, ehm nej? ni kan inte sammarbeta med alla, men jag kan!
alla är snälla mot varandra, ehm NEJ? ni är inte snälla mot andra, ni utesluter vissa!
vi har jämt kul ihop, ehm, ja det var ju kul? hur ofta skrattar alla i klassen åt samma saker!
ingen av grejerna stämmer, och det negativa var:
vi skulle kunna sammarbeta bättre.
lite pratiga
lyssnar inte när lärarna pratar och säger till
räcker inte upp handen
vi skulle kunna sammarbeta bättre... kan man sammarbeta sämre än oss?
lite pratiga.. mer pratiga går nog inte att bli?
lyssnar inte när lärarna pratar och säger till.. nej vissa förstår ju inte vad en tillsägelse är?
räcker inte upp handen.. nej, ni verkar ju inte veta vad det är?
sen kom jag fram till:
alla är inte accepterade
och det är absolut den meningen som stämmer på våran klass,
alla är inte accepterade utav alla, och det är skitdåligt,
man ska kunna vara med alla, vad spelar det för roll om det inte är världens snyggaste,
det är skola, det är inte hela livet. så svårt är det faktiskt inte,
så börja inse, att man kanske inte kan fixa det helt,
men lite bättre skulle vi kunna bli, bara ni börjar försöka!
grejen är den att jag har aldrig någonsin gillat dom klasser jag gått i,
i sexan längtade jag tills vi skulle byta, och då gjorde vi det, men den här klassen
är inte alls så mycket bättre. så nu får jag längta tills gymnasiet och hoppas på en mycket
bättre klass än dom jag tidigare gått i
lång inlägg, jo tack. nog mitt längsta,
puss / Stina Björklund
